4
Snabbinlägg av Frances

Fördomsfull syn

Jag var med i DN igår. Blev intervjuad om min roll som spelande mamma. Artikeln fokuserar på just ”mammor” eftersom ett forskningsprojekt precis är avslutat på kulturvetenskaper vid Lunds universitet. Forskarna har även en blogg som heter Gaming Moms man kan kika på om man vill veta mer.

Jag såg redan igår att några hade retat upp sig på fokusen på just mammor och jag har ett litet tillägg jag vill ge. Självklart finns det fördommar mot båda könen som spelar datorspel, självklart gäller drabbar fördomarna också spelande pappor. Men glöm inte att man måste få studera även avgränsade områden. Själv är jag mest intresserad av kvinnligt och manligt perspektiv och skulle aldrig avgränsa mig så här mycket. Men det finns faktiskt en liten poäng som har just med fördomar att göra när det gäller mammor specifikt.

De flesta gamers möter ofta fördommar. Jag har mött fördomar mot mig som tjej. Folk tror inte att det är så många tjejer som spelar spel helt enkelt. Men sedan jag blev mamma har jag stött på ännu hårdare fördomar. Folk tror att så fort man klämt ut en unge så ska det vara helt slut med spelandet. Som mamma kan man inte vara gamer för man ska gå helt upp i mammarollen. Att killar fortsätter spela när de blivit föräldrar verkar ingen egentligen tycka är helt främmande. Kanske inte något bra, men inte något som gör att folk visar upp total förvåning.

Jag utgår bara ifrån mig själv och påstår inte att jag vet säkert. Men denna rapport bekräftar de fördomar jag möts av personligen. Ganska skönt faktiskt att veta att jag inte är ensam om detta. Dessutom jätteskönt att få möta reaktionerna på Twitter igår, där folk förstod.

Du kan hitta artikeln Fördomsfull syn på spelande mammor på DNs webbsida.

Kommentarer

  1. Hamsternator skriver:

    Jag har inte stött på överdrivet många mammor när jag spelat online, inte som öppet gick ut med att de var mammor i alla fall. Däremot kommer jag ihåg första gången jag insåg att jag spelade med en mamma och det var under en period som jag satt med City of Heroes.

    Jag och två-tre till hade sprungit runt och gjort quests och chattat som man brukade göra på den tiden. Efter två eller tre timmar har gruppen minskat till bara vi två. Då hände det där som min då unga hjärna inte riktigt hade helt lätt att ta in bara sådär. ”Nu skriker minstingen, dags att sluta för den här dagen”.

    Nu vändes hela min världsbild uppochner. I min värld fanns det inga spelande mammor, men nu var bevisen så väldigt tydliga framför mig. Jag minns att jag just då kände mig väldigt liten på något sätt. Här satt jag ensam på mitt rum och gjorde noll vettiga saker samtidigt som den här kvinnan spelade och tog hand om en familj samtidigt.

    Efter den dagen var spelande mammor väldigt verkligt för mig. Fast inte blev det lättare att hitta de online för det.
    Hamsternator bloggade nyligen: Rhode Island säljer 38 Studios på loppis

  2. Michel skriver:

    Jag tror att grunden till problemet är att det finns starka, traditionella åsikter om vad det bör/ska innebära att vara Mamma medan Gamer är en relativt ny kulturell identitet. Mammarollen tycks vara så stark i samhället att det krockar med det (relativt) fria manöverutrymme som ju faktiskt präglar vårt (västerländska) samhälle idag.

    Det brukar inte vara ett problem att bolla med flera identiteter samtidigt idag – att skaffa sig en identitet som sitter alldeles för snävt leder till att alternativen blir färre eller går under på förhand innan deras möjligheter presenterat sig ordentligt. Kanske är det därför fler kvinnor väljer att inte skaffa barn överhuvudtaget, eller åtminstone vill vänta till senare i livet?

    Sedan finns det en stark feministisk poäng som inte nog kan understrykas. Jag tänker förstås på attityderna och fördomarna man möts av online och på internet. Man behöver inte läsa särskilt länge på sidor som http://fatuglyorslutty.com/ för att inse, att oavsett om man är man eller kvinna så är den yttersta förolämpningen att man är kvinna. Jag vill därför kasta ett citat från Margaret Atwood’s Surfacing i ansiktet på de som har den här attityden:

    “Stupidity is the same as evil if you judge by the results.”

    Kommer det att bli bättre? Jag vet inte. Spelvärlden har vuxit upp säger man; den första (tv)spelgenerationen är nu den som styr loket med tillbakavikande hårväxt och allt. Det är en skrämmande tanke när man själv tillhör denna generation. En ledande generation får gärna vara äldre och visare, inte fylld av ängsliga och halvtomma människor som mest av allt behöver kärlek men som drivs av ilska, girighet och en cynisk bild av världen.

    Frances: Det var härligt att slå upp DN och få sig en glad överraskning! :)

  3. Åsa skriver:

    Läste artikeln i DN med stort intresse. Jag är också mamma och spelar av och till när jag fastnar. Har hittat Steam på senare år. Mina barn har sagt att inga andra ammor spelar (vad vet de om det?). Själv har jag alltid känt mig udda som tjej att spela. Genom P3 spel har jag insett att visst finns spelande tjejer och guud vad de spelar och kan sina grejer. Nu inser jag att jag ligger i lä där också :-) . Jag kommer följa dig med stort intresse. Hoppas på speltips, omvärldsbevakning och analyser.

  4. Frances skriver:

    Hamsternator, ”Vi” syns inte för ”vi” pratar inte om våra barn hela tiden. Allt handlar inte om pottträning och utveckling och ”vi” har inte ett behov att berätta anekdokter. Speciellt inte under en pågående omgång/match eller raid. Att jag är mamma spelar ingen som helst roll när jag spelar. Vi är alla människor helt enkelt. Jag kan också reagera när det helt plötsligt berättas om IRL efter en timmes MP. Typ, jasså, snubben måste rasta hunden. Jag blir uppslukad av spelandet. :D

    Michel, jag är riktigt positiv till utvecklingen. Jag tror att det kommer bli bättre. Jag tror fler tjejer börjar spela och gamla tanter som jag kommer våga visa upp sin gamer-sida. Detta kommer leda till att spelvärlden får en prägel även satt av oss, miljön kommer bli bättre för alla. Spelutvecklare har börjat få upp ögonen för det här med spelkulturen och hur den mansdominerade spelbranchen omedvetet ur ett feministiskt perspektiv utesluter kvinnor och hur onyanserade spelen blir osv. (Fattar knappt hur jag ska formulera mig här men vet att DU fattar iaf. Andemening…)
    Det är på rätt väg. Jag kan känna det i min benmärg.

    Åsa, tack för din kommentar! Jag trodde också att jag var en udda typ. Har genom bloggandet och sociala medier träffat mängder med tjejer som spelar och massor av mammor. Vi är inte så ovanliga och vi är inte annorlunda. Det har tyvärr varit så att som tjej har man mörkat, men det är dags att sluta med nu och stiga ut ur skuggorna och presentera sitt intresse. Det är INTE ett dåligt intresse och kan jämställas med vilket kulturintresse som helst.

    P3-spel är fantastiskt! Visst är tjejerna underbara! <3
    Frances bloggade nyligen: Infinity Blade: Awakening

Skriv en kommentar

Visa min senaste bloggpost