Dawn of the Seeker
4

Dawn of the Seeker

Tidigare i somras fick jag en inbjudan till ett event hos BioWare och EA att se filmen Dragon Age: Dawn of the Seeker. De hade bjudit in ett gäng Dragon Age-fans till deras kontor i Stockholm och ordnat dricka, snacks, sköna fotöljer och storbildsduk. För mig var detta sommarens höjdpunkt. Inte nog med att jag fick uppleva filmen för första gången tillsamman med mina fellow Wardens och Champions, utan det bjöds på riktigt trevligt mingel efteråt.

Filmen Dragon Age: Dawn of the Seeker är en animerad film regisserad av Fumihiko Sori, skapad av FUNimation, T.O Entertainment och BioWare och släpptes tidigare i år. Det första som slog mig var hur konstigt det kändes att se Dragon Age-universumet som är en västerländsk skapelse porträtteras på ett typiskt Japanskt anime-sätt. Men eftersom jag är en van att se anime så var det inte svårt att köpa konceptet Dragon Age i animetappning och jag njöt istället av denna presentation av Thedas-världen.

Dragon Age-universumet som är en västerländsk skapelse porträtteras på ett typiskt Japanskt anime-sätt.

Berättelsen tar vid innan Dragon Age 2 och Dragon Age Origin, utspelar sig i Orlais och handlar om Cassandra Pentaghast som är en Chantry Seeker Knight. Cassandra blir involverad i en konspiration på högsta nivå för att försöka störta the Chantry. Hon blir orättvist anklagad för förräderi och för att rädda sig själv och världen måste hon lösa problemet samtidigt som en vild jakt på henne startas.

Vi får lära känna Cassandra djupare och får bland annat veta att hon kommer från en mycket känd klan, the  Pentaghast clan. Klanen är adliga drakjägare och drakdödare. I övrigt kunde jag inte få ett minnesvärt grepp om henne som person. I spelet Dragon Age 2 var hon bara en inramning som förde berättelsen framåt och i övrigt helt anonym. Trots det charmade hon mig och fick mig att tänka på Isabella Rosellini med sin fantastiska röst och den snaggade sexiga looken.

Tyvärr är röstskådisen i Dawn of the Seeker inte samma som i Dragon Age 2. I filmen spelas Cassandra av Colleen Clinkenbeard och trots att hon är en bra röstskådis så tickar mitt hjärta fortfarande extra mycket för originalet som spelas av Miranda Raison. Det måste vara dialekten.

WOW! Thats a bloody big dragon!

Animeringarna var ojämna och vissa saker stack ut med en känsla av antingen lite copy/paste eller ‘WOW! Thats a bloody big dragon!’. Berättelsen var underhållande och sevärd. Dragon Age var snyggt portat när det gällde magisystemet och lore. Det fanns en minimal lore miss, men inget jag vill uppmärksamma och spoila. Helt klart en film värd att se en bakis-söndag.

Sen har vi det där med att något västerländskt blir Japansk-anime. Det är jätteknasigt på sätt och vis. Eftersom jag satt med publik kunde jag se andras reaktioner på typiska anime-formler. Det där att tjejerna stönar och ger ljud ifrån sig istället för att säga ja eller nej. Det där att folksamlingar står blickstilla och tittar på hur de själva blir attackerade av drakar. Hur de sedan hyllar och hurrar våra hjältar i ”stillbilder”. Ni som sett mycket anime vet vad jag pratar om. Det är en unik stil och ett stämning. Det hör till.

Jag förstår att folk kan uppleva det som om filmen skulle vara dålig, eftersom stilen inte är lik den vi lärt känna genom spelen. Speciellt den stil som etablerades i Dragon Age 2 av Nick Thornborrow i de fantastiska frescomålningarna vi fick uppleva genom menyer och laddningsskärmar. Den stil som sedan skapat vår syn på hur världen känns och ser ut i spelet har kommit från Ramil Sunga, som arbetat på koncepten i både Dragon Age Origins och Dragon Age 2. Det skiljer sig enormt från den animestil som filmen är skapad i.

Efter filmen har jag ett ordentligt sug att få möjligheten att spela Seeker i Dragon Age 3. Jag är helt klart beredd att byta sida och slå in på den ultimata militärpolisens sida. Jag vill äga upp magiker och templars. Jag vill bli en Seeker of Truth. Jag vill få träffa Cassandra igen.

Inte för dig som inte är en van anime-tittare.
För dig som är Dragon Age fan och van vid anime-tappningar.

Kommentarer

  1. Att ha med Cassandra som karaktär om man inte har samma röstskådis känns väldigt skumt. Rösten är det enda som jag skulle kunna koppla till henne efter min genomspelning av Dragon Age 2, annars var hon helt anonym. Ett av de grundläggande narrativa problemen med DA2 var ju att ramberättelsen aldrig fick ta någon plats, utan att all fokus låg på bilden som tog form inom den. På sätt och vis gillar jag att de därför fläskar ut den berättelsen lite mer (eller berättelser relaterade till den), men att kapa ett av de enda identifierbara banden till den ursprungliga berättelsen känns som fel väg att gå.

    Din recension gör mig tveksam. Det känns som en film för redan invigda. Jag vet inte om jag är det eller ej. :/
    Sebastian Åkerberg bloggade nyligen: Bioware och det betydelselösa prejudikatet

  2. Frances skriver:

    Har du spelat DA2 och gillar anime så är detta värt att se. Det är en berättelse om Cassandra när hon var ung och inte relaterat egentligen till DA2 mer än Dragon Age världen. :)
    Frances bloggade nyligen: Fördomsfull syn

  3. Tommy Håkansson skriver:

    Så attans synd att jag inte kunde gå på det här, annars hade jag lätt som en plätt gjort det. Sett bilder från det, och det ser myspys ut.
    Tommy Håkansson bloggade nyligen: Sleeping Dogs (Xbox 360)

  4. Frances skriver:

    Tommy, jag saknade faktisk Svamparna. Inte ens Malin som är ett die hard Dragon Age-fan kom. :(
    Frances bloggade nyligen: Spel för en 1-åring

Skriv en kommentar

Visa min senaste bloggpost